Det sociala behovet

Vi beskriver, analyserar och förklarar de kunder som använder företagets sociala mediesidor. Vi undersöker också om användningen av sociala medier påverkar kundernas förhållande till företaget. Vi genomförde en kvantitativ undersökning av tre olika gymnasieelever, studenter och anställda för att analysera de olika behoven och uppfattningarna mellan de tre grupperna.

Studien genomförs av ATUMOUNIVERICESTION, en gymnasieskola och i centrala Ume. Vi presenterar våra resultat i ett empiriskt och analytiskt kapitel där vi använder medelvärden, frekvenstabeller och Anovatest för att få statistiskt signifikanta skillnader mellan de tre grupperna. Skillnaderna diskuteras sedan i detalj i vår analys, där vi jämför våra resultat med den teoretiska grunden.

Vi visar också sambandet mellan vår studie och tidigare studier samtidigt, när vi också diskuterar orsakerna till det sociala. Fulltextsammanfattning: det sociala kommer att vara mer krävande för äldreomsorg än tidigare generationer. Fyrtiotalisterna kommer Att Ställa mer zrav angående hjälp från äldreomsorgen än vad tidigare Generationer gjort och förklaringen sägs vara attiotalisterna växte upp efter kliget då ett kulturellt skifte förändraddrade upp efter kletretral efter efter kletretrade förändraddrade.

Syftet Med Denna Studie det sociala behovet attrogöra för vilka sociala behov fyrtiotalister har i dagsläget för att göra försiktiga antaganden om vilka sociala behov som äldreomsorgen kan tänkas möta framtiden, jag, när fyrtisterna blirmorna -avilmorna blirmorna blirmornabrnebrna blirmorna blirnlomorna blirmorna blir. Intervjuer Med Fyra fyrtiotalister som Idag inte har något av äldreomsorg och en biståndshandläggare låg till grund för behovet och analysen genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

RESULTATATATATAT att FIRTIOTALISTR VILLA BEVARA SINA NUVARANDEINTRESSEN och aktiviteter det sociala behovet framtiden. Kraven Från Fyrtiotalisterna kommer Enligt Denna Studie Och Tidigare Forskning Att öka Jämfört Med Tidigare Generationer, Speciellt när det rör sociala och octeder. Slutsatsen XR att Fyrtiotalisterna kommer st XNL mer krav p XNL fry olika sociala behov tillgodosda, män imitera Dessa beter sig senare kommer Athodoz.

Full text abstrakt: Syftet med denna studie är att analysera hur svensk socialtjänst tolkar mäns och kvinnors behov och om någon modell kan urskiljas i socialtjänstens utredningar. Följande frågor är viktiga: hur män och kvinnor beskrivs i biståndsutredningar och om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i biståndsutredningar. Analysen bygger på en kvalitativ analys av texten i tjugo biståndsstudier.

Forskningen har studerats gradvis och intressanta mönster dyker upp, som har analyserats enligt könsteorin. Resultaten är mångfacetterade och visar å ena sidan att män och kvinnor får den hjälp de söker och att deras behov bedöms rättvist. Å andra sidan visar studien att det finns en skillnad i hur män och kvinnor beskrivs i forskning. Full text Abstract: sammanfattning av syftet: att Beskriva av Av St.

ETT ytterligare SYFTE_R att Säng_ma Kvaliteten p ~ ~ POS = TRUNC studiernas urvalsmetod. Metod: F xjrfatt-na gjorde en beskrivande litteraturstudie som XJR baserad p xjlva vetenskapliga artiklar som s xjltes i databasen pubmed och cinahl. Artiklarnas urvalsmetod granskade ur en kvalitetsaspekt. Huvudresultat: studier Visade att kvinnor upplevde oro, OS och r xjndsla infjn xjn livet efter en hj xjntinfarktjn.

Rädslan att råka ut för en ny hjärtinfarkt visade sig vara sv stark känsla hos många. Dessa Kinslore Applevds Som Stora Problem För Quinnorn. Den FISISKA ENERGIN EFTER SJUKDOMEN VAR TYDLIGT f Xnrs Xnmrad och begr Xnnade Kvinnorna vardagen. Något tydligt framträdande var hur viktigt det är att få stöd efter en hjärtinfarkt. Inte Bara Stödet från synd familj och sina vänner i sitt dagliga liv utan också det professionella stödet från sjukvården.

Studien Belyser Oscar Att Rehabilitera Var Ett Gott St XND F XNR Dessa Kvinnor. Med Den Hj Xnlpen Upplevde Kvinnorna Sig SJJ Xnlva S Xnkrare. Slutsats: Att Insjukna jag Hjärtinfarkt kan för de allra flesta kvinnor vara svårt och medföra sv stor livsförändring. Stora problem i Nuvarandeforskning kan ses i form at att m xnga kvinnor inte f XNR den information eller det st XND som Chr xnvs f XNR att lyckas.

Stödet Från Familj och närstående är minst lika viktigt som stödet från sjukvården. Hjärtinfarktdrabbade kvinnor efterfrågar adekvat Information Om synd hjärtinfarkt, Samt att deras anhöriga får den rätta informationen för de tillsmans ska kunna fullfölja förändringarna som bör göras förretretja förändringarna som böramsans attretja förändringarna som böramsans fullfölja förändringarna att attratlja förändringarna att attratlja fourändringarna.

Det innebär att det behövs mer forskning för sjuksköterskor för att möta kvinnors behov. Full text abstrakt: Detta är en behovet studie om hur förskollärare ser på barns sociala relationer och behov av kamrater, samt hur de arbetar med barns sociala relationer det sociala behovet vänskap. Tolkningen av Hundeyidas sociokulturella perspektiv är den teoretiska utgångspunkten för studien.

Således belyser teorin hur förskolelärarnas avsikter gentemot barn och deras utveckling formar detta ramverk, liksom deras sätt att arbeta. De två allmänna synpunkterna på barns utveckling som Dogad betonar är psykologisk och sociologisk utveckling. Som ett resultat kunde vi se att de flesta förskollärare arbetar mer ur en utvecklingspsykologisk synvinkel, men vi ser också hur förskollärare arbetar ur en sociokulturell synvinkel.

Vi lyfter fram de olika konsekvenserna av olika perspektiv och försöker slutligen förstå hur det psykologiska utvecklingsperspektivet blir mer dominerande på bekostnad av det sociokulturella. Utifrån abstinensteorin tolkar vi det som att det beror på alltför restriktiva arbetsvillkor för förskollärare att kunna arbeta på ett sociokulturellt sätt. Full text abstrakt: I den här studien vill vi synliggöra vilka rutiner och arbetssätt som används i förskolan i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

Vi kommer också att lära oss hur barns sociala och emotionella utveckling kan påverkas om de inte får det nödvändiga stödet. Vi kombinerade semiprofilintervjuer med deltagande observationer. De teorier som vi har antagit är Tomkins teori om affekt och Tillichs teori om ångest. Genom teorier kan vi förstå att när barn blir involverade och påverkade ökar deras självkänsla. Studiens huvudsakliga slutsats är att samverkan mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger ska arbeta för att utöka möjligheterna till delaktighet och inflytande för barn som behöver särskilt stöd.

Samarbete mellan förskolepersonal, förskolechefer och speciallärare är en förutsättning för att skapa en förskoleinstitution som kännetecknas av positivitet, som på lång sikt utvecklar barns sociala och emotionella utveckling. Fulltextsammanfattning: syftet med denna kvalitativa forskning var att ta reda på hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå olika skolmål; kunskapsmål och sociala mål.

Det som blev mycket intressant för oss var om olika mål hade samma prioritet. Studien syftar det sociala behovet till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskolan, hemskolan och föräldrarna fungerar. För att genomföra forskningen bestämde vi oss för att genomföra en intervju med en lärare, en specialpedagog och en regionchef som är associerad med denna resursskola.

Dessutom har vi analyserat dessa områden baserat på vår litteratur och tidigare forskning. Vi fann att resultatet visar att skolans sociala mål är viktigare än kunskapsmålen för elever i resursskolan. Enligt våra informatörer är det viktigaste jobbet att eleverna ska uppleva trygghet, trivas och må bra i skolan och sedan fokusera på det sociala behovet.

Full text abstrakt: Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig har varit så många barn i förskolan som det är nu.

Idag finns det nästan barn i förskoleinstitutioner, Skolverket har ökat i tio år, den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten har inte förändrats. Gör förskollärare synliga för barn i behov av stöd. Denna studie kommer att förklara lärarnas ansträngningar och främst hur de förstår uppdraget själva och vilken typ av prestationer de har i sitt arbete med barn som befinner sig i en gråzon.

Vi genomförde en kvalitativ studie och använde semispecialiserade intervjuer med fem aktiva förskollärare. Det sociala vår analys fick vi stöd i Bronfenbrenner ekologiska utvecklingsmodell, liksom i Vigot utvecklingszon och social interaktion. Resultaten presenteras utifrån tre områden som behandlas: förskollärare berättar om ökade krav, miljöns betydelse för barns utveckling och viktiga verktyg och erfarenheter.

Slutsatsen av vår studie visar att förskollärare känner de ökade kraven, men försöker skapa bästa möjliga förutsättningar för barn som behöver behovet. Fullständig text sammanfattning: Syftet med studien var att ta reda på om det traumatiserade atomstödet under rehabilitering hade en indirekt effekt på: en positiv inverkan genom tillfredsställelse av behov och självbestämmande, samt från de negativa konsekvenserna av B genom frustration och motivationskontroll.

Baserat på detta mål har två hypotesmodeller utvecklats med hjälp av varje medlingsanalys. Studien bygger på en korsad design, där datainsamling skedde genom strategisk bekvämlighet. Uppsättningen hypoteser kunde inte bekräftas, eftersom resultatet visade att autonomistiskt stöd inte hade någon indirekt effekt på någon av effekterna, det sociala skulle vara fallet eftersom det antingen förmedlades genom tillfredsställelse och självbestämmande, och B behöver frustration och motivationskontroll tillsammans.

Efter fält Å andra sidan visade resultatet att vegetativt stöd hade en indirekt effekt på affärer när förhållandet endast förmedlades av tillfredsställande eller frustrerande behov, vilket innebär att vissa segment från hypotesmodellerna motsvarar resultatet. Resultaten av studien visar att skadade idrottare upplever en ökning av psykologisk brunn när det sociala stödet från en fysioterapeut uppfyller de tre huvudsakliga psykologiska behoven hos en idrottsman.

Resultatet kan ge sjukgymnaster en bredare förståelse för hur de kan bidra till att förbättra psykiskt välbefinnande bland skadade idrottare under rehabilitering i framtiden. Syftet med denna studie var att undersöka om skadade idrottare stödde autonomi under rehabilitering, hade en indirekt effekt på: en positiv effekt genom beroende av självutrustningens behov och motivation samt negativa konsekvenser.

Baserat på detta mål utvecklades och testades två hypotetiska modeller med hjälp av medlingsanalys. Studien använde en kvantitativ tvärsnittsdesign, där datainsamling utfördes med strategisk bekvämlighet. Eftersom det visades att stöd för autonomi inte hade någon indirekt effekt på någon av effekterna genom behov och självbestämd motivation, eller B-behov och kontrollerad motivation tillsammans, anses aspekter av Modellrådet inte vara bekräftade.

Behovet visade dock att stöd för autonomi hade en indirekt effekt på påverkar när förhållandet endast förmedlas genom tillfredsställelse av behov eller behovet av att störa, vilket innebär att vissa segment av modellerna motsvarar resultatet. Den aktuella studien belyser att skadade idrottare ökar sitt psykologiska välbefinnande när socialt stöd från fysioterapeuter uppfyller grundläggande psykologiska behov.

Fullständig text sammanfattning: Syftet med denna studie är att ta reda på hur svenska muslimska tjejer använder Facebook och dess funktioner för att bygga sin muslimska identitet på plattformen. Studien bygger på en kvalitativ metod som består av nio intervjuer med svenska muslimska tjejer i åldrarna och som dagligen använder Facebook. Forskningen bygger på att titta på Facebook som ett stadium där människor kan uppträda för en publik.

Teorier om identitetsbyggande, gemenskap och teorier om hur människor skapar en social närvaro på Internet användes också. På Facebook måste hon tänka på muslimska värderingar och normer och skapa sin identitet för att undvika isolering från det muslimska samhället. Fullständig text sammanfattning: Syftet med denna studie är att få kunskap om hur fritidspersonal kan arbeta med blyga elever hemma och hur de kan uppmärksamma och behovet elever i deras sociala utveckling.

De tre problemen i studien är relaterade; Vad blyghet kan förknippas med studenter och hur det påverkar elevernas sociala utveckling, behovet blyghet manifesterar sig och hur fritidspersonal kan uppmärksamma blyga studenter och vad fritidspersonal kan göra för att arbeta för att stödja blyga studenter att öka ditt deltagande i fritidsaktiviteter hemma. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, liksom andra studier som påverkar den valda studien.

För det sociala behovet samla in uppgifterna genomfördes fem kvalitativa intervjuer med utbildade fritidspedagoger eller fritidspedagoger. Sedan dess har intervjuerna bearbetats, analyserats och sammanfattats ur ett lärande perspektiv. Resultatet tydliggör hur fritidspersonal kan arbeta med och engagera blyga elever, samt hur de kan uppmärksamma och stödja blyga elever på väg hem.

Slutsatsen av studien är att det finns blyga studenter på fritiden, och att blyghet kan uttrycka sig på olika sätt. Full text Sammanfattning: Denna uppsats undersöker ämnet social interaktion på ett socialt nätverk som heter Facebook. Ämnet social interaktion på sociala medier är ett intressant område att utforska på grund det sociala behovet dess stora utbud av starkt engagerade människor, och det är intressant att se hur ett företag och kunder interagerar.

Syftet med uppsatsen var att utforska samspelet mellan företaget och besökarna. Problemformuleringen är uppdelad i fyra frågor som hanterar en djupare analys av hur företagets sida används. Som ett resultat utvecklade hon beteendet på egen hand. Som ung Tonåring kontaktar hon socialtjänsten om sina hemförhållanden, men eftersom hon är minderårig måste socialtjänsten i sin tur kontakta hennes föräldrar.

Hur de reagerar påverkar de förhållanden som måste överges i relationer och situationer där du missbrukas. Vissa sociala kontakter stöder våld.Att berätta en historia kan därför leda till att du sätter dig själv eller andra i fara, säger Margareta Hayden. En lärare i skolan som uppmärksammar hur en tjej känner kommer att bli en vändning. Hon sätter henne i kontakt med en psykolog och en organisation som stöder utsatta ungdomar.

Det nya sociala nätverket växer. Denna förändring som svar leder till henne över tiden och förändrar hennes livssituation. Det är viktigt att socialsekreterare visar sociala medier för att skydda barn och ungdomar, så att socialsekreterare vet hur våld och övergrepp uppstår, säger Margareta Hayden. En händelse av våld består endast av våldshandlingar i sig, liksom efterföljande svar.