Kartläggning av barns

Vi dokumenterar detta i IUP, eller snarare i studentens ämnen. Jag är förvirrad här. Vad ska vi dokumentera och i vilka dokument? Kartläggning med hela skoldagen. Gör vi det rätta? Ska undersökningen göras på detta sätt? Välkommen svar: Hej Maria, och barn för din fråga. Som du skriver hänvisar vi ofta till utredningen av en elevs behov av särskilt stöd på många andra sätt, tyvärr.

Ibland kallas det pedagogisk forskning, pedagogisk granskning, utbildningsbeskrivning, utbildningsbedömning, utbildningsram etc. Ibland menar vi samma sak, ibland inte. Detta är förvirrande och skapar ofta missförstånd, precis som du tar upp. Det barns flera anledningar. Den pedagogiska utredningen av elevers behov av särskilt stöd består i huvudsak av två delar: en undersökning av elevens skolsituation, när vi tar hänsyn till omständigheterna på skol - grupp-och individnivå.

Studenten kan ha genomfört en talterapistudie inom området språkstörning. Kuratorn kan ha gjort en social observation i skolan. Med andra ord kan Skolhälsovården ha en rutin, så vi har alltid samråd med andra elevhälsokompetenser för att också kunna överväga andra aspekter än ren utbildning i vår undersökning. Utbildningsutvärdering behöver särskilt stöd. I denna del analyserar vi hur den allmänna informationen från Del 1 påverkar elevens skolsituation och förmåga att uppfylla kunskapskraven.

Vi gör en pedagogisk bedömning av elevens behov och dokumenterar våra resultat-om eleven behöver särskilt stöd och behöver ytterligare anpassningar. När slutsatsen är att en elev behöver särskilt stöd dokumenteras det, som du skriver, i handlingsprogrammet. Kartläggning att landa i en pedagogisk bedömning måste vi analysera framåt. Vanliga problem kan vara: vad ser vi som möjliga ansträngningar för att bättre träffa studenten?

Vilka behov identifierar vi? Vad behövs för träning och är det bra att de inte träffas idag? Vad behövs för träning och är det bra att vi träffas idag och i vilka situationer? Kanske är det behovet av trygghet för att kunna lära sig, för att kunna utveckla ytterligare kunskaper, eller behovet av att känna sig ansluten för att barn en del av en grupp. Alla behov definieras, och det är viktigt att noga tänka på om några behov står i konflikt med varandra.

Exempel: dilemmat: Behovet av tillhörighet och behovet av fokus, där en elev har svårt att interagera med kamrater och också har svårt att koncentrera sig under lektionerna, delvis för att mycket tänkande spenderas på att tänka på vad klasskamrater menar och vad de vill ha. Analysen visar att studenten verkligen behöver känna att han tillhör gruppen och känna att det finns vänner.

Behovet måste också kunna fokusera på arbete. Dilemmat blir då att se till att eleven får utveckla enhet och förmåga att fokusera. Hur gör man utan att tappa balansen? Det kommer trots allt inte att vara bra om studentens behov av fokus anses vara viktigare än behovet av enhet. En elev kan placeras utanför klassrummet för att kunna koncentrera sig, men förlorar sedan möjligheten att ha ett behov av tillhörighet.

Å andra sidan, om en student bara lär sig i samarbete och ger möjlighet att känna enighet utan att kunna koncentrera sig, förloras detta behov. Dilemmat här visar hur viktigt det är att resonera noggrant och nyansera, och se kartläggning barn att alla perspektiv beaktas. Hur ser det ut runt eleven när han arbetar och när det inte fungerar? Det är utvecklingen av studenten och lärandet i allmänhet som bör vara fokus för uppmärksamhet.

Nu kan vi göra något mer distinkt, men samtidigt arbetar vi med inlärningsstrategier, tekniker eller möjligheter att eliminera hinder. Vi kan också skapa bättre förutsättningar för eleven utan att vara särskiljande lösningar för eleven och se till att hinder förhindras. Det beror på analysen, och analysen beror på undersökningen. Undersökningen ska också innehålla information om vad som fungerar bra för studenten.

Behovet av lärande och det goda är att lära sig på ett visst sätt, att visa kunskap på ett sätt som fungerar eller att använda tankekartor som en anteckning.

Ibland fokuserar vi på vad eleven ska undvika, men minst lika viktigt för eleven som för skolan är det som gynnar lärande och utbildning av eleven väl. Stor och liten. Ju mer komplett jämförelsen desto bättre. Snabba beslut, allmänna beslut är ibland resultatet av en undersökning som inte beskriver elevens skolsituation. Naturligtvis behöver elevernas hälsa involveras och analyseras ur ett stort perspektiv.

Både analysen är bakåt och analysen är framåt. Samråd är en diskussion, reflektion. Samråd är inte en lösning.Detta blir mycket riskabelt om elevernas hälsa självständigt analyserar fram och tillbaka och fattar beslut, det vill säga kommer till en pedagogisk bedömning. Min erfarenhet säger mig att denna balans mellan den typ av student är enastående och den typ av student, eftersom det är svårare för alla andra att upprätthålla medicinska team.

När elevernas hälsa fattar beslut på egen kartläggning av barn är det enligt min erfarenhet nästan alltid speciella åtgärder för stöd och ingripande i elevens utbildning. Vi måste vara försiktiga! Elevernas hälsa kommer att utveckla skolan genom att ta bort hinder. Om studentens hälsa beslutar om åtgärder på egen kartläggning av barn, utan att hjälpa till att eliminera hinder, kommer det inte att bli någon utveckling.

Analysen av chrome och bedömningen av utbildning är inte alltid utbildad, men psykologiskt eller psykosocialt. Analysen går fram och tillbaka. Det blir bra om undersökningen är klar och relevant. Elevhälsan främjar perspektiv. En utbildningsbedömning är en bedömning som görs efter att ha analyserat hur lärande och väl är något som en elev kan bli bättre på.